Stafettläkare är ett fenomen som, på gott och ont, blivit allt vanligare sedan den stora privatiseringsvågen svept över Sverige.
Stafettläkare – vad är det?
En stafettläkare är helt enkelt en läkare som hyrs in från ett bemanningsföretag för att fylla en vakans. En vakant/ledig läkartjänst som sjukhuset eller vårdcentralen inte kunnat rekrytera fast personal till. Varför kallas de just stafettläkare? Det beror på att de ofta inte stannar så länge på en plats, vilket gör att de inte skapar någon relation till de patienter som de möter under sina ofta mycket korta uppdrag.
Kritik mot förekomsten av stafettläkare
De vårdgivare som anlitar stafettläkare kan, om vi drar det till sin spets, göra sig skyldiga till brott mot hälso- och sjukvårdslagen. I densamma stipuleras att man som patient har rätt till vårdkontinuitet i sina läkarkontakter, något som per definition går strikt emot själva idén med stafettläkaren, då de hyrs in för kortare perioder. Detta är något som leder till försämrad vårdkvalitet för de drabbade. Det händer också att inhyrda läkare misslyckas i sina diagnoser vilket leder till att patientsäkerheten äventyras till patienternas förfång.
Rekryteringssvårigheter eller ekonomisk vinning
Å ena sidan hävdas att det föreligger svårigheter att rekrytera fasta läkare. Å andra sidan får stafettläkaren ofta väsentligt högre ersättning än den fast anställde. Redan här befinner sig arbetsgivarna, i den offentligfinansierade vården, i en ond cirkel.
En del läkare torde fråga sig ”Varför ta en fast tjänst till lägre lön då jag kan få en betydligt bättre lön då jag arbetar för ett bemanningsföretag?” För den som vant sig vid en relativt hög lön kan det te sig nästintill omöjligt att sänka inkomsten. Med en rejält högre lön följer i regel mer exklusiva vanor, dyrare boende finansierat med större lån och bättre bil. Det ska mycket till för att en läkare som vant sig vid en betydligt högre lön ska ta en fast tjänst med mindre att vederbörande blir tvingad till det.
Samtidigt heter det att dessa stafettläkares höga löner orsakar högre kostnader för landstingen och övriga arbetsgivare, än vad den fasta bemanning kostar. En sanning med modifikation då de slipper kostnader som att betala ersättning för tjänstepension, försäkringar, semesterlön och semesterersättning för stafettläkarna. Vidare slipper man på så sätt även de kostnader som är förknippade med fortbildning. Något som är ett krav att var praktiserande läkare tillskansar sig.
Kostnaderna för dessa inhyrda läkare ökar dramatiskt. Målet för 2014 var dock att halvera kostnaden för inhyrda läkare och sjuksköterskor. Sveriges kommuner och landsting (SKL) erkänner att det målet inte kan nås. Bara i Stockholm har kostnaden i juli 2014 nästintill fördubblats jämfört med samma period år 2013. Det är heller inte några små belopp vi talar om. 2013 var kostnaden 46 miljoner, i år 2014 är den redan uppe i hisnande 81 miljoner. Det är så en ond nedåtgående spiral expanderar…
Måhända är det hög tid för politiker att dra i handbromsen för att säkra patientsäkerheten.
