Många kallar dem doktorer, fast deras yrkestitel är läkare. Doktor är en formell akademisk titel och forskarexamen.
Läkare får den kallas som genomgått ett yrkesprogram som erbjuder läkarutbildning vid ett universitet och att vederbörande därefter avlagt läkarexamen.
Läkarutbildningen i Sverige
Som läkarstuderande genomgår man fem och ett halvt års fullgjorda studier på läkarprogrammet. Det innebär att den svenska läkarutbildningen är 11 terminer lång.
Initialt påbörjas de prekliniska studierna under de första terminerna då läkarstudenten får tillägna sig medicinsk grundvetenskap. Därpå följer de kliniska studierna som huvudsakligen äger rum i primärvården vid ett universitetssjukhus. Redan från termin 9 kan läkarstuderande erhålla anställning som underläkare.
Därefter följer praktik
Utöver fullgjorda studier vid universitet krävs minst 18 månaders teoretisk och praktisk allmäntjänstgöring (i form av tjänst som AT-läkare), kräver Socialstyrelsen, för att utfärda läkarlegitimation, att personen i fråga även besitter ”sådana personliga egenskaper” som yrkesutövningen kräver.
De flesta läkarna väljer att vidareutbilda sig under fem år, både teoretiskt och praktiskt, efter det att de erhållit sin läkarlegitimation. Genom denna specialisttjänstgöring, som ST-läkare, kvalificerar de sig så att de erhåller en specialistkompetens. Som specialist kan man sedan söka tjänst som överläkare inom sitt specialområde.
Ett sådant specialområde kan vara barnövervikt, något som tycks bli allt vanligare. Goda matvanor och mat lagad från grunden gjord av bra råvaror kan ge barnen en bra start i livet.
För den som har idétorka Matklubben ge inspiration till både näringsriktiga och goda rätter.
Här kan du utbilda dig till läkare
I Sverige kan du utbilda dig till läkare vid sju lärosäten. Läkarutbildningen ges vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala och Örebro samt vid Karolinska institutet i Solna.
Då läkarutbildningen är hårt konkurrensutsatt, kan det vara svårt att erhålla en plats vid något av dessa svenska lärosätena varför många hågade läkarstudenter söker sig till utbildningar utomlands, företrädesvis inom EU. Av de som erhöll sin läkarlegitimation år 2008, hade hela 60% en utländsk läkarutbildning.
Behörighetskrav
Förutom grundläggande behörighet för högre studier vid universitet och högskola, krävs att den presumtive läkarstudenten har fördjupade och avklarade studier i de naturvetenskapliga ämnena Matematik D, Biologi B, Kemi B, Fysik B, eller de studier som motsvarar det senare programgymnasiets kurser.
Karolinska institutet intar en särställning då de även tar in studenter via ett så kallat alternativt urval. Något som innebär att studenten får genomgå ett kvalificerande begåvningstest, varefter en intervju följer där studenten poängsätts. Det krävs dock inte så höga poäng på högskoleprovet för att bli kallad till begåvningstestet.
