Author: Maria

Läkarintyg: När behövs det och hur får du det?

Maria Okategoriserade 0 Comment
Läkarintyg: När behövs det och hur får du det?

Ett läkarintyg är ett dokument som utfärdas av en läkare och som bekräftar din sjukdom och din nedsatta arbetsförmåga. Det är en central del av sjukskrivningsprocessen i Sverige, och det finns mycket att hålla reda på. Den här artikeln reder ut begreppen och ger dig en djupare förståelse för läkarintygets roll.

När behövs ett läkarintyg?

Huvudregeln är att du som anställd behöver lämna ett läkarintyg till din arbetsgivare om du är sjuk i mer än sju kalenderdagar. Detta framgår av information från bland annat Unionen och Sveriges Lärare. Det är från den åttonde dagen som intyget normalt krävs för att du ska ha rätt till sjuklön. Det är viktigt att komma ihåg att det är kalenderdagar som räknas, inte arbetsdagar. Arbetsgivaren betalar sjuklön under de första 14 dagarna, och Försäkringskassan tar över ansvaret därefter, vilket förklaras på Försäkringskassans webbplats.

Din arbetsgivare har dock rätt att begära ett läkarintyg tidigare än den sjunde dagen om det finns särskilda skäl. Det kan till och med krävas ett läkarintyg från och med den första sjukdagen, ett så kallat förstadagsintyg. Särskilda skäl kan exempelvis vara upprepad korttidsfrånvaro eller misstanke om missbruk, information som finns hos bland annat Företagarna. Ett krav på förstadagsintyg ska vara skriftligt och får inte gälla längre än ett år. Syftet är att ge arbetsgivaren möjlighet att agera konstruktivt och erbjuda stöd, inte att misstänkliggöra.

Förstadagsintyg och arbetsgivarens ansvar

Om din arbetsgivare begär ett förstadagsintyg är det viktigt att veta att fackförbundet Sveriges Lärare anser att sådana intyg främst bör användas i rehabiliterande syfte. Det bör vara en del av en större plan för att stödja medarbetaren. Om du anser att kravet på förstadagsintyg är orimligt, bör du kontakta din fackliga organisation för rådgivning.

Olika situationer, olika intyg

Behovet av läkarintyg kan variera beroende på situation. Här är några exempel:

  • Sjukpenning: För att få sjukpenning från Försäkringskassan efter de första 14 dagarna krävs alltid ett läkarintyg. Intyget ger information om din diagnos, prognos och hur sjukdomen påverkar din arbetsförmåga, vilket beskrivs i detalj på Försäkringskassans sida om intyg för sjukpenning.
  • Körkort: Vid vissa sjukdomar och medicinska tillstånd kan Transportstyrelsen kräva ett läkarintyg för att säkerställa att du uppfyller de medicinska kraven för att köra bil. Mer information finns på Transportstyrelsens webbplats.
  • Uppehållstillstånd: I vissa fall kan Migrationsverket kräva ett läkarintyg vid ansökan om förlängning av uppehållstillstånd, till exempel vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Se Migrationsverkets information för mer detaljer.
  • Sjuklönegaranti: Om du och din arbetsgivare är oense om din rätt till sjuklön kan du behöva ett läkarintyg för att ansöka om sjuklönegaranti hos Försäkringskassan.

Intygets innehåll

Ett läkarintyg ska innehålla tillräckligt med information för att Försäkringskassan, eller arbetsgivaren, ska kunna bedöma din arbetsförmåga. Det ska innehålla diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning, medicinsk behandling och en bedömning av din arbetsförmåga, samt en prognos. Det är viktigt att intyget är tydligt och detaljerat.

Hur får man ett läkarintyg?

För att få ett läkarintyg behöver du kontakta en läkare. Det kan vara din husläkare, en läkare på en vårdcentral eller en specialistläkare. 1177 Vårdguiden beskriver processen. Läkaren kommer att undersöka dig och bedöma din arbetsförmåga. Det är möjligt att få ett läkarintyg även genom en telefonkonsultation, och i vissa fall kan läkaren skriva ett intyg utan att ha träffat dig fysiskt. Läkarintyget skickas oftast elektroniskt direkt till Försäkringskassan, men du ansvarar för att informera din arbetsgivare.

Kostnad för läkarintyg

Som huvudregel står du som anställd för kostnaden för läkarintyget. Men om din arbetsgivare kräver att du går till en specifik läkare, då är det arbetsgivaren som ska stå för kostnaden. Det är också viktigt att kontrollera om ditt kollektivavtal innehåller bestämmelser som innebär att arbetsgivaren ska ersätta kostnaden för läkarintyg.

Nya intyg och debatt

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram nya läkarintygsmallar i samarbete med andra arbetsgivarorganisationer. Dessa är avsedda att användas under sjuklöneperioden och syftar till att ge arbetsgivaren relevant information tidigt i sjukfallet. SKR menar att det tidigare saknats en enhetlig standard, vilket beskrivs på deras webbplats.

Det nya intyget från SKR har dock mött kritik från Distriktsläkarföreningen, som är en yrkesförening inom Sveriges läkarförbund och arbetar för att tillvarata distriktsläkarnas intressen. De uttrycker oro för ökad administration och merarbete för läkare. Kritiken grundar sig i att läkare redan använder Försäkringskassans intygsmall, och behovet av ytterligare ett intyg ifrågasätts. Läs mer om kritiken i Läkartidningen.

Dataskyddsförordningen (GDPR) är en EU-förordning som reglerar hur personuppgifter får behandlas. De nya intygen från SKR är utformade för att möta kraven i GDPR.

Påverkan på sjukfrånvaron

Forskning visar att kravet på läkarintyg har en direkt påverkan på sjukfrånvarons längd. En studie från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) visade att ett senarelagt krav på läkarintyg ledde till en ökning av sjukfrånvaron. Studien, som genomfördes 1988, omfattade cirka 300 000 individer i Jämtlands län och Göteborgs kommun. De delades slumpmässigt in i två grupper: en grupp som behövde läkarintyg efter 14 dagar och en grupp som behövde intyg efter sju dagar. Resultaten visade att den genomsnittliga sjukfrånvaron ökade när kravet på läkarintyg mildrades. Intressant nog påverkades inte frekvensen av sjukskrivningar, utan det var längden på sjukskrivningarna som ökade. Läs mer om studien hos IFAU. En uppföljande rapport bekräftade dessa resultat och visade att effekten var mest framträdande bland män och personer med hög tidigare sjukfrånvaro. Se även denna IFAU-rapport.

Detta visar att utformningen av reglerna kring läkarintyg är ett viktigt verktyg för att påverka sjukfrånvaron.

Brist på läkare

Maria Okategoriserade 0 Comment
Brist på läkare

Efterfrågan på läkare är stor i Sverige, särskilt när det gäller specialistläkare. Socialstyrelsen indikerar att Sverige är beroende av läkare från utlandet med utbildning utanför Sverige, särskilt när det gäller allmänläkare och psykiatrer. Sverige är på tredje plats i Europa gällande läkartäthet. Socialstyrelsens rapport 2016 med siffror gällande tillgång och efterfrågan på vårdpersonal 2013 indikerar att förekomsten av yrkesverksamma läkare inte är tillräcklig trots att läkarantalet ökat med tio procent 2013 jämfört med 2008. År 2013 var 73 procent av alla läkare och 96 procent av läkare över 45 år specialiserade.

Sverige på tredje plats när det gäller läkartäthet

På samma gång som Sverige är på tredje plats i EU/ESS- området gällande läkartätheten är ökningen av vårdpersonal inte i proportion till varandra. Till exempel, läkare som är mest specialiserade och har längst utbildningstid har ökat snabbare än sjuksköterskorna under 2000-talet. fortsatt brist på specialistläkare i Sverige är ett allvarligt fenomen, som kan få allvarliga konsekvenser. Medelåldern för specialistläkare är hög och fram till år 2018 förväntas antalet pensionsavgångar öka. År 2013 var 47 procent av de läkare som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården kvinnor. Jämfört med männen i samma ålder visar siffrorna att fler kvinnor över 45 år arbetade deltid.

Läkarutbildning – höga antagningskrav

Läkarutbildning är en utbildning med höga antagningskrav. Dels så räknas gymnasiebetygen och dels räknas resultatet på högskoleprovet. Högskoleprovet ger en möjlighet till dem som inte har så höga gymnasiebetyg att komma in på utbildningen. Många unga bestämmer sig att studera utomlands på grund av det råder stor konkurrens om platserna på läkarutbildningarna i Sverige. Efterfrågan på läkare är stor i Sverige, särskilt specialistläkare. Samtidigt är Sverige på tredje plats i EU/ESS- området när det gäller läkartäthet. Socialstyrelsens rapport visar att tillgången av yrkesverksamma läkare inte är tillräcklig trots att läkarantalet ökat. Läkarna som har längst utbildningstid och är mest specialiserade har ökat mycket mer än till exempel sjuksköterskorna under 2000-talet.

Kirurger

Maria Okategoriserade 0 Comment
Kirurger

För att bli kirurg krävs att man först utbildar sig till läkare. Själva läkarutbildningen består av 5.5 år heltidsstudier. Efter det gör man sin AT-tjänstgöring som är på minst 18 månader. Om man sedan vill fortsätta att utbilda sig till kirurg är det dags att börja specialistutbildningen som är på 5 år. Som utbildad kirurg får du ta hand om sjukdomar och åkommor som måste åtgärdas med operation. Man kan specialisera sig inom många områden inom kirurgi som till exempel hjärtkirurgi, barnkirurgi, ögonkirurgi eller plastikkirurgi. Kirurgens genomsnittliga lön ligger på cirka 62 500 kr i månaden.

1800-talets skarpaste kirurg

Robert Liston var färdigutbildad kirurg vid 24 års ålder. Han anställdes 1818 vid The Royal Infirmary i Edinburgh och han var känd för sina kunskaper inom kirurgi. han var 1800-talets skarpaste kirurg och hans specialitet var amputationer. Han utvecklade nya knivar som skulle kunna utföra amputationer på ett snabbare sätt och knivarna kallades sedan för Liston-knivar. Robert Liston var även den första kirurgen som utförde en operation under modern narkos. Detta skedde 1846 och han var mycket nöjd med metoden. Han efterlämnade också flera uppfinningar efter sig, som bland annat ett plåster tillverkad av en störs simblåsa, en artärklämma som används ännu idag och en spjäla för lårbensbrott.

Rekonstruktiv och estetisk plastikkirurgi

Plastikkirurgi innebär att man återställer eller förbättrar kroppsvävnad. Inom rekonstruktiv plastikkirurgi kan man åtgärda defekter hos en patient där effekterna antingen är medfödda eller har uppstått senare i livet, från till exempel en olycka. Defekterna kan vara bland annat harmynthet och brännskador. Det kirurgiska ingreppet kan utföras inom den offentliga sektorn. När det gäller estetisk plastikkirurgi är det vanligt att korrigera utseenden och att förhindra ålderstecken. Ingrepp kan vara till exempel ansiktslyft, fettsugning, läppförstoring, näsplastik, bröstförstoring, bukplastik och bröstlyft. Om man vill ha ett estetiskt ingrepp gjort får man uppsöka en plastikkirurg inom den privata sektorn. Då är det också viktigt att undersöka om det är en seriös plastikkirurg eller inte.

Alternativ medicin

Maria Läkare 0 Comment
Alternativ medicin

Många människor använder sig av alternativ medicin i syfte att ersätta eller komplettera den traditionella läkarvården. Den alternativa medicinen har inte prövats vetenskapligt och man kan därför inte med säkerhet säga att den hjälper, eller vilka biverkningar som kan komma. Många människor världen över vittnar dock om att de blivit hjälpta av alternativa metoder inom läkekonsten.

 

Definition
Alternativ medicin, eller alternativmedicin, är substanser och förväntat läkande effekter som antingen inte har prövats, eller som har prövats och där man konstaterat att man inte hittar några effekter. I Sverige ska sjukvårdssystemet bedrivas ”enligt vetenskap och beprövade metoder”, vilket innebär att den alternativa vården inte räknas som godkänd inom svenska vårdcentraler och sjukhus.

En del människor åker utomlands för att få tillgång till ett mer erkänt och större utbud av alternativ medicin. Det kan i vissa fall vara dyrt att åka utomlands för att få vård, men i andra fall är det billigare när man väl är på plats, även om själva resan har kostat.  Man bör dock alltid vara försiktig om man väljer att åka utomlands för att få vård då standarden, hygienen och kunskapen inte kan garanteras. Det kan dessutom vara svårt och bli missförstånd med språket. Man måste i förväg kolla upp den tilltänkta mottagningen och det är inte rekommenderat att göra några större ingrepp och behandlingar.

Doctor uses needles for treatment of the patient

 

Exempel på alternativ medicin
Det finns massor av exempel på alternativ medicin med bot mot allt från enklare åkommor som trötthet till svåra sjukdomstillstånd. Man bör alltid konsultera sin läkare innan man tar hjälp av alternativ medicin, i synnerhet om man även får behandling i den traditionella läkarvården. I vissa fall kan det vara värt ett försök trots att det inte finns vetenskapliga belägg, men man bör alltid undersöka om det finns några risker med den aktuella behandlingen.

Några exempel på alternativ medicin är akupunktur där man jobbar med nålar på olika delar av kroppen, akupressur, aromaterapi, ayurveda, bildterapi, biopati, färgterapi, homeopati, kinesiologi, koppning, musikterapi, meditation, osteopati, qigong, healing, tibetansk medicin, zonterapi, örtmedicin och tarmsköljning. Det finns mängder av fler exempel.

Trygg vardag med närheten till läkaren

Maria Läkare 0 Comment
Trygg vardag med närheten till läkaren

Trygg vardag med närheten till läkaren
Trygghet i vardagen kan betyda mycket och betyder oftast olika för olika personer. Den fundamentala tryggheten ligger i att kunna betala sina räkningar och att äta sig mätt och givetvis att ha råd med en del andra saker som förgyller livet. En annan viktigt faktor som skapar trygghet i din vardag är om du känner dig frisk och har hälsan. Hälsan är en viktig del som följer oss genom livet och ibland kan det vara bra att göra en extra kontroll bara för att säkerställa att du inte har några dolda sjukdomar som du behöver behandling för.

Din vårdcentral kan ge dig de bästa råden
När det gäller hälsan finns det otroligt många saker som är lätta att göra själv för att bland annat förebygga en del livsstilssjukdomar. Din läkare på vårdcentralen kan ge dig information och hälsotips som du behöver för att hålla dig frisk och aktiv. Många av dessa råd kan innefatta kosthållning och regelbundna motionsvanor. Läkare får endast dela med sig av hälsoråd som rör din fysiska hälsa, men det finns även andra saker som är av betydelse och som kan få dig att må mycket bättre. Ekonomisk trygghet är väldigt viktigt och därför är det viktigt att du under hela livet tar din nuvarande och framtida ekonomi på största allvar. När du avslutar din yrkeskarriär kan Solidar Pension bli en del av din trygga vardag och stärka din allmänna pension. När du pensionssparar betyder det att du även ger dig själv en stor trygghet på ålderns höst som tillsammans med dina kostråd från läkare och annan vårdpersonal får dig att må bra och framförallt att känna dig trygg.Planera för framtiden 1

Skaffa en korrekt översikt

Det kan vara väldigt svårt att få en exakt överblick om hur mycket din inkomst förväntas att bli den dagen som du går i pension. När du behöver svar på denna fråga kan du ta hjälpa av pensionsmyndighetens beräkningskalkyler och även hämta annan nyttig information from denna myndighet. Det är viktigt att du omger dig av trygga personer och instanser som kan ge dig råd och vägledning när helst i livet du behöver det. Din läkare kan svara på många av frågorna. Satsa på en god hälsa livet ut!

Stafettläkare

Maria Läkare , , , , , , , 0 Comment
Stafettläkare

Stafettläkare är ett fenomen som, på gott och ont, blivit allt vanligare sedan den stora privatiseringsvågen svept över Sverige.

Stafettläkare – vad är det?
En stafettläkare är helt enkelt en läkare som hyrs in från ett bemanningsföretag för att fylla en vakans. En vakant/ledig läkartjänst som sjukhuset eller vårdcentralen inte kunnat rekrytera fast personal till. Varför kallas de just stafettläkare? Det beror på att de ofta inte stannar så länge på en plats, vilket gör att de inte skapar någon relation till de patienter som de möter under sina ofta mycket korta uppdrag.

Kritik mot förekomsten av stafettläkare
De vårdgivare som anlitar stafettläkare kan, om vi drar det till sin spets, göra sig skyldiga till brott mot hälso- och sjukvårdslagen. I densamma stipuleras att man som patient har rätt till vårdkontinuitet i sina läkarkontakter, något som per definition går strikt emot själva idén med stafettläkaren, då de hyrs in för kortare perioder. Detta är något som leder till försämrad vårdkvalitet för de drabbade. Det händer också att inhyrda läkare misslyckas i sina diagnoser vilket leder till att patientsäkerheten äventyras till patienternas förfång.

Rekryteringssvårigheter eller ekonomisk vinning
Å ena sidan hävdas att det föreligger svårigheter att rekrytera fasta läkare. Å andra sidan får stafettläkaren ofta väsentligt högre ersättning än den fast anställde. Redan här befinner sig arbetsgivarna, i den offentligfinansierade vården, i en ond cirkel.

En del läkare torde fråga sig ”Varför ta en fast tjänst till lägre lön då jag kan få en betydligt bättre lön då jag arbetar för ett bemanningsföretag?” För den som vant sig vid en relativt hög lön kan det te sig nästintill omöjligt att sänka inkomsten. Med en rejält högre lön följer i regel mer exklusiva vanor, dyrare boende finansierat med större lån och bättre bil. Det ska mycket till för att en läkare som vant sig vid en betydligt högre lön ska ta en fast tjänst med mindre att vederbörande blir tvingad till det.

Samtidigt heter det att dessa stafettläkares höga löner orsakar högre kostnader för landstingen och övriga arbetsgivare, än vad den fasta bemanning kostar. En sanning med modifikation då de slipper kostnader som att betala ersättning för tjänstepension, försäkringar, semesterlön och semesterersättning för stafettläkarna. Vidare slipper man på så sätt även de kostnader som är förknippade med fortbildning. Något som är ett krav att var praktiserande läkare tillskansar sig.

Kostnaderna för dessa inhyrda läkare ökar dramatiskt. Målet för 2014 var dock att halvera kostnaden för inhyrda läkare och sjuksköterskor. Sveriges kommuner och landsting (SKL) erkänner att det målet inte kan nås. Bara i Stockholm har kostnaden i juli 2014 nästintill fördubblats jämfört med samma period år 2013. Det är heller inte några små belopp vi talar om. 2013 var kostnaden 46 miljoner, i år 2014 är den redan uppe i hisnande 81 miljoner. Det är så en ond nedåtgående spiral expanderar…

Måhända är det hög tid för politiker att dra i handbromsen för att säkra patientsäkerheten.

Stafettläkare 1

Misstro mot läkare

Maria Läkare , , , , , , 0 Comment
Misstro mot läkare

Missnöjet med läkare är stor i Sverige mycket beroende på brister i bemötandet från läkare och annan vårdpersonal gör att tilliten till sjukvården brister. Något som framkommer i EU-undersökning en: Patientsäkerhet och vårdkvalitet.

I undersökningen framkommer att många personer eller deras anhöriga upplevt problem i kontakt med sjukvården. Det handlar om allt från felbehandling till att felaktiga mediciner förskrivits med mera. Sverige sticker ut i det avseendet då omkring dubbelt så många svenskar (53 procent) jämfört med EU-genomsnittet (27 procent) uppgivit att vårdtillfället givit dem en negativ upplevelse.

Läkarmissar
Direkta grava vårdmissar som rapporteras i media bidrar naturligtvis till att misstron och missnöjet med läkare och vården ökar. Bristande kommunikation mellan läkare och sjuksköterskor samt annan vårdpersonal är en bidragande orsak till vårdmissar liksom bristande kunskaper hos vårdpersonalen oavsett de är läkare, sjuksköterskor eller paramedicinare. Dessa vårdmissar kan leda till livstragedier som för den för de som drabbas av vårdmissar. Som exempel kan nämnas den höggravida kvinna som sökte vård då hon inte kände några fosterrörelser. Vid ankomsten till sjukhusets förlossningsavdelning gjordes en så kallad CTG-undersökning. Densamma visade att fostret var vid liv. Själva CTG-mönstret avvek dock från det normala. Trots det tillkallades inte den ansvariga förlossningsläkaren direkt. Tragedin blev ett faktum då fostret dog i kvinnans mage kort efter ankomsten till sjukhuset.

Alkohol & droger
Att läkare arbetar då de är påverkade av alkohol eller droger, spär naturligtvis på missnöjet och misstron till dem. Vem har förtroende för en läkare som osar alkoholångor?

Man kan med fog fråga sig hur det överhuvudtaget är möjligt att en läkare kan arbeta på en akutmottagning under flera timmar, då han var alkohol- och sannolikt även narkotikapåverkad. Personalen larmade polis då läkaren genomfört ett alkotest som var positivt. Händelsen utgör ett grovt tjänstefel och torde strida mot läkaretik och vedertagen god läkarsed.

Direkta övergrepp
Fallet med plastikkirurgen som först sövde och därefter våldtog sina patienter utsatte sina offer för direkt livsfara. Rapporteringen av den typen av övergrepp bidrar naturligtvis till att gemene man ifrågasätter patientsäkerheten vid landets privata kliniker.

Prickade läkare hängs ut
Direkta vårdmissar och oetiska och direkt ansvarslösa incidenter som den med den påverkade läkaren och den oetiske plastikkirurgen som inte endast utsatte sina patienter för livsfara utan även utförde grova våldtäkter, kan leda till att de läkare som prickas kan komma att hängas ut på den kontroversiella internetsajten Lexbase.

Något som kan vara bra att känna till för alla läkare som är måna om den status som kommer av otadlighet under läkaryrkets utövande. Dessa bör i allt avstå från att skydda de av sina kollegor som uppenbarligen brister i etik, moral och därmed god läkarsed.

Misstro mot läkare 1

Läkare

Maria Läkare , , , , , , , 0 Comment
Läkare

Många kallar dem doktorer, fast deras yrkestitel är läkare. Doktor är en formell akademisk titel och forskarexamen.

Läkare får den kallas som genomgått ett yrkesprogram som erbjuder läkarutbildning vid ett universitet och att vederbörande därefter avlagt läkarexamen.

Läkarutbildningen i Sverige
Som läkarstuderande genomgår man fem och ett halvt års fullgjorda studier på läkarprogrammet. Det innebär att den svenska läkarutbildningen är 11 terminer lång.

Initialt påbörjas de prekliniska studierna under de första terminerna då läkarstudenten får tillägna sig medicinsk grundvetenskap. Därpå följer de kliniska studierna som huvudsakligen äger rum i primärvården vid ett universitetssjukhus. Redan från termin 9 kan läkarstuderande erhålla anställning som underläkare.

Därefter följer praktik
Utöver fullgjorda studier vid universitet krävs minst 18 månaders teoretisk och praktisk allmäntjänstgöring (i form av tjänst som AT-läkare), kräver Socialstyrelsen, för att utfärda läkarlegitimation, att personen i fråga även besitter ”sådana personliga egenskaper” som yrkesutövningen kräver.

De flesta läkarna väljer att vidareutbilda sig under fem år, både teoretiskt och praktiskt, efter det att de erhållit sin läkarlegitimation. Genom denna specialisttjänstgöring, som ST-läkare, kvalificerar de sig så att de erhåller en specialistkompetens. Som specialist kan man sedan söka tjänst som överläkare inom sitt specialområde.

Ett sådant specialområde kan vara barnövervikt, något som tycks bli allt vanligare. Goda matvanor och mat lagad från grunden gjord av bra råvaror kan ge barnen en bra start i livet.

För den som har idétorka Matklubben ge inspiration till både näringsriktiga och goda rätter.

Här kan du utbilda dig till läkare
I Sverige kan du utbilda dig till läkare vid sju lärosäten. Läkarutbildningen ges vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala och Örebro samt vid Karolinska institutet i Solna.

Då läkarutbildningen är hårt konkurrensutsatt, kan det vara svårt att erhålla en plats vid något av dessa svenska lärosätena varför många hågade läkarstudenter söker sig till utbildningar utomlands, företrädesvis inom EU. Av de som erhöll sin läkarlegitimation år 2008, hade hela 60% en utländsk läkarutbildning.

Behörighetskrav
Förutom grundläggande behörighet för högre studier vid universitet och högskola, krävs att den presumtive läkarstudenten har fördjupade och avklarade studier i de naturvetenskapliga ämnena Matematik D, Biologi B, Kemi B, Fysik B, eller de studier som motsvarar det senare programgymnasiets kurser.

Karolinska institutet intar en särställning då de även tar in studenter via ett så kallat alternativt urval. Något som innebär att studenten får genomgå ett kvalificerande begåvningstest, varefter en intervju följer där studenten poängsätts. Det krävs dock inte så höga poäng på högskoleprovet för att bli kallad till begåvningstestet.

Läkare 11