Utbilda sig till läkare utomlands

Utbilda sig till läkare utomlands

Det nuvarande systemet för antagning till högskoleutbildningar bygger dels på betygen från gymnasiet, och dels på resultatet på högskoleprovet. Tanken är att högskoleprovet ska ge även de som hade sämre betyg i gymnasiet en chans att komma in på den utbildning de vill. På vissa utbildningar som är särskilt populära har man dock inte en chans att komma in om man inte har högst betyg i allt från gymnasiet och 2.0 på högskoleprovet. En utbildning med mycket höga antagningskrav i Sverige är läkarutbildningen. Den stora konkurrensen om platserna på läkarutbildningarna i Sverige har gjort att allt fler söker sig utomlands för att få utbilda sig till sitt drömyrke.doctor-784329_640

Vilka möjligheter du har att arbeta i Sverige efter att ha genomfört din läkarutbildning utomlands beror på i vilket land du studerade. Tack vare ett läkardirektiv inom EU måste varje EU-land godkänna ett bevis på en läkarutbildning från ett annat EU-land. Så länge du har utbildat dig i ett EU-land kan du med andra ord arbeta i Sverige utan problem. Du måste bara kontakta Socialstyrelsen för att få din läkarlegitimation. Väljer du att studera utanför EU kan det bli betydligt mer komplicerat att få din legitimation i Sverige. Exakt hur komplicerat beror på om du har specialkompetens eller inte. Det kan bland annat handla om att göra AT-tjänst i Sverige och att genomgå flertalet prov, bland annat i samhälls- och författningskunskap.

Det är dock inte bara en dans på rosor att studera utomlands. Det ställs höga krav på att man är anpassningsbar, eftersom man inte bara ska bo i ett nytt land och gå en utbildning på ett nytt språk, utan också måste vänja sig vid en annan undervisningsmetod än i Sverige. Dessutom måste man i många länder betala höga terminsavgifter för att studera på universitet. Men om man verkligen vill bli läkare är det värt besväret och pengarna.

En anledning till att man kan vilja utbilda sig till läkare är att man som läkare i regel tjänar mer än den genomsnittliga befolkningen. Vad man gör med de pengar som blir över varje månad varierar självklart från person till person.

Stafettläkare

Stafettläkare

Stafettläkare är ett fenomen som, på gott och ont, blivit allt vanligare sedan den stora privatiseringsvågen svept över Sverige.

Stafettläkare – vad är det?
En stafettläkare är helt enkelt en läkare som hyrs in från ett bemanningsföretag för att fylla en vakans. En vakant/ledig läkartjänst som sjukhuset eller vårdcentralen inte kunnat rekrytera fast personal till. Varför kallas de just stafettläkare? Det beror på att de ofta inte stannar så länge på en plats, vilket gör att de inte skapar någon relation till de patienter som de möter under sina ofta mycket korta uppdrag.

Kritik mot förekomsten av stafettläkare
De vårdgivare som anlitar stafettläkare kan, om vi drar det till sin spets, göra sig skyldiga till brott mot hälso- och sjukvårdslagen. I densamma stipuleras att man som patient har rätt till vårdkontinuitet i sina läkarkontakter, något som per definition går strikt emot själva idén med stafettläkaren, då de hyrs in för kortare perioder. Detta är något som leder till försämrad vårdkvalitet för de drabbade. Det händer också att inhyrda läkare misslyckas i sina diagnoser vilket leder till att patientsäkerheten äventyras till patienternas förfång.

Rekryteringssvårigheter eller ekonomisk vinning
Å ena sidan hävdas att det föreligger svårigheter att rekrytera fasta läkare. Å andra sidan får stafettläkaren ofta väsentligt högre ersättning än den fast anställde. Redan här befinner sig arbetsgivarna, i den offentligfinansierade vården, i en ond cirkel.

En del läkare torde fråga sig ”Varför ta en fast tjänst till lägre lön då jag kan få en betydligt bättre lön då jag arbetar för ett bemanningsföretag?” För den som vant sig vid en relativt hög lön kan det te sig nästintill omöjligt att sänka inkomsten. Med en rejält högre lön följer i regel mer exklusiva vanor, dyrare boende finansierat med större lån och bättre bil. Det ska mycket till för att en läkare som vant sig vid en betydligt högre lön ska ta en fast tjänst med mindre att vederbörande blir tvingad till det.

Samtidigt heter det att dessa stafettläkares höga löner orsakar högre kostnader för landstingen och övriga arbetsgivare, än vad den fasta bemanning kostar. En sanning med modifikation då de slipper kostnader som att betala ersättning för tjänstepension, försäkringar, semesterlön och semesterersättning för stafettläkarna. Vidare slipper man på så sätt även de kostnader som är förknippade med fortbildning. Något som är ett krav att var praktiserande läkare tillskansar sig.

Kostnaderna för dessa inhyrda läkare ökar dramatiskt. Målet för 2014 var dock att halvera kostnaden för inhyrda läkare och sjuksköterskor. Sveriges kommuner och landsting (SKL) erkänner att det målet inte kan nås. Bara i Stockholm har kostnaden i juli 2014 nästintill fördubblats jämfört med samma period år 2013. Det är heller inte några små belopp vi talar om. 2013 var kostnaden 46 miljoner, i år 2014 är den redan uppe i hisnande 81 miljoner. Det är så en ond nedåtgående spiral expanderar…

Måhända är det hög tid för politiker att dra i handbromsen för att säkra patientsäkerheten.

Stafettläkare 1

Misstro mot läkare

Misstro mot läkare

Missnöjet med läkare är stor i Sverige mycket beroende på brister i bemötandet från läkare och annan vårdpersonal gör att tilliten till sjukvården brister. Något som framkommer i EU-undersökning en: Patientsäkerhet och vårdkvalitet.

I undersökningen framkommer att många personer eller deras anhöriga upplevt problem i kontakt med sjukvården. Det handlar om allt från felbehandling till att felaktiga mediciner förskrivits med mera. Sverige sticker ut i det avseendet då omkring dubbelt så många svenskar (53 procent) jämfört med EU-genomsnittet (27 procent) uppgivit att vårdtillfället givit dem en negativ upplevelse.

Läkarmissar
Direkta grava vårdmissar som rapporteras i media bidrar naturligtvis till att misstron och missnöjet med läkare och vården ökar. Bristande kommunikation mellan läkare och sjuksköterskor samt annan vårdpersonal är en bidragande orsak till vårdmissar liksom bristande kunskaper hos vårdpersonalen oavsett de är läkare, sjuksköterskor eller paramedicinare. Dessa vårdmissar kan leda till livstragedier som för den för de som drabbas av vårdmissar. Som exempel kan nämnas den höggravida kvinna som sökte vård då hon inte kände några fosterrörelser. Vid ankomsten till sjukhusets förlossningsavdelning gjordes en så kallad CTG-undersökning. Densamma visade att fostret var vid liv. Själva CTG-mönstret avvek dock från det normala. Trots det tillkallades inte den ansvariga förlossningsläkaren direkt. Tragedin blev ett faktum då fostret dog i kvinnans mage kort efter ankomsten till sjukhuset.

Alkohol & droger
Att läkare arbetar då de är påverkade av alkohol eller droger, spär naturligtvis på missnöjet och misstron till dem. Vem har förtroende för en läkare som osar alkoholångor?

Man kan med fog fråga sig hur det överhuvudtaget är möjligt att en läkare kan arbeta på en akutmottagning under flera timmar, då han var alkohol- och sannolikt även narkotikapåverkad. Personalen larmade polis då läkaren genomfört ett alkotest som var positivt. Händelsen utgör ett grovt tjänstefel och torde strida mot läkaretik och vedertagen god läkarsed.

Direkta övergrepp
Fallet med plastikkirurgen som först sövde och därefter våldtog sina patienter utsatte sina offer för direkt livsfara. Rapporteringen av den typen av övergrepp bidrar naturligtvis till att gemene man ifrågasätter patientsäkerheten vid landets privata kliniker.

Prickade läkare hängs ut
Direkta vårdmissar och oetiska och direkt ansvarslösa incidenter som den med den påverkade läkaren och den oetiske plastikkirurgen som inte endast utsatte sina patienter för livsfara utan även utförde grova våldtäkter, kan leda till att de läkare som prickas kan komma att hängas ut på den kontroversiella internetsajten Lexbase.

Något som kan vara bra att känna till för alla läkare som är måna om den status som kommer av otadlighet under läkaryrkets utövande. Dessa bör i allt avstå från att skydda de av sina kollegor som uppenbarligen brister i etik, moral och därmed god läkarsed.

Misstro mot läkare 1

Läkare

Läkare

Många kallar dem doktorer, fast deras yrkestitel är läkare. Doktor är en formell akademisk titel och forskarexamen.

Läkare får den kallas som genomgått ett yrkesprogram som erbjuder läkarutbildning vid ett universitet och att vederbörande därefter avlagt läkarexamen.

Läkarutbildningen i Sverige
Som läkarstuderande genomgår man fem och ett halvt års fullgjorda studier på läkarprogrammet. Det innebär att den svenska läkarutbildningen är 11 terminer lång.

Initialt påbörjas de prekliniska studierna under de första terminerna då läkarstudenten får tillägna sig medicinsk grundvetenskap. Därpå följer de kliniska studierna som huvudsakligen äger rum i primärvården vid ett universitetssjukhus. Redan från termin 9 kan läkarstuderande erhålla anställning som underläkare.

Därefter följer praktik
Utöver fullgjorda studier vid universitet krävs minst 18 månaders teoretisk och praktisk allmäntjänstgöring (i form av tjänst som AT-läkare), kräver Socialstyrelsen, för att utfärda läkarlegitimation, att personen i fråga även besitter ”sådana personliga egenskaper” som yrkesutövningen kräver.

De flesta läkarna väljer att vidareutbilda sig under fem år, både teoretiskt och praktiskt, efter det att de erhållit sin läkarlegitimation. Genom denna specialisttjänstgöring, som ST-läkare, kvalificerar de sig så att de erhåller en specialistkompetens. Som specialist kan man sedan söka tjänst som överläkare inom sitt specialområde.

Ett sådant specialområde kan vara barnövervikt, något som tycks bli allt vanligare. Goda matvanor och mat lagad från grunden gjord av bra råvaror kan ge barnen en bra start i livet.

För den som har idétorka Matklubben ge inspiration till både näringsriktiga och goda rätter.

Här kan du utbilda dig till läkare
I Sverige kan du utbilda dig till läkare vid sju lärosäten. Läkarutbildningen ges vid universiteten i Göteborg, Linköping, Lund, Umeå, Uppsala och Örebro samt vid Karolinska institutet i Solna.

Då läkarutbildningen är hårt konkurrensutsatt, kan det vara svårt att erhålla en plats vid något av dessa svenska lärosätena varför många hågade läkarstudenter söker sig till utbildningar utomlands, företrädesvis inom EU. Av de som erhöll sin läkarlegitimation år 2008, hade hela 60% en utländsk läkarutbildning.

Behörighetskrav
Förutom grundläggande behörighet för högre studier vid universitet och högskola, krävs att den presumtive läkarstudenten har fördjupade och avklarade studier i de naturvetenskapliga ämnena Matematik D, Biologi B, Kemi B, Fysik B, eller de studier som motsvarar det senare programgymnasiets kurser.

Karolinska institutet intar en särställning då de även tar in studenter via ett så kallat alternativt urval. Något som innebär att studenten får genomgå ett kvalificerande begåvningstest, varefter en intervju följer där studenten poängsätts. Det krävs dock inte så höga poäng på högskoleprovet för att bli kallad till begåvningstestet.

Läkare 11