Okategoriserade

Ett läkarintyg är ett dokument som utfärdas av en läkare och som bekräftar din sjukdom och din nedsatta arbetsförmåga. Det är en central del av sjukskrivningsprocessen i Sverige, och det finns mycket att hålla reda på. Den här artikeln reder ut begreppen och ger dig en djupare förståelse för läkarintygets roll.

När behövs ett läkarintyg?

Huvudregeln är att du som anställd behöver lämna ett läkarintyg till din arbetsgivare om du är sjuk i mer än sju kalenderdagar. Detta framgår av information från bland annat Unionen och Sveriges Lärare. Det är från den åttonde dagen som intyget normalt krävs för att du ska ha rätt till sjuklön. Det är viktigt att komma ihåg att det är kalenderdagar som räknas, inte arbetsdagar. Arbetsgivaren betalar sjuklön under de första 14 dagarna, och Försäkringskassan tar över ansvaret därefter, vilket förklaras på Försäkringskassans webbplats.

Din arbetsgivare har dock rätt att begära ett läkarintyg tidigare än den sjunde dagen om det finns särskilda skäl. Det kan till och med krävas ett läkarintyg från och med den första sjukdagen, ett så kallat förstadagsintyg. Särskilda skäl kan exempelvis vara upprepad korttidsfrånvaro eller misstanke om missbruk, information som finns hos bland annat Företagarna. Ett krav på förstadagsintyg ska vara skriftligt och får inte gälla längre än ett år. Syftet är att ge arbetsgivaren möjlighet att agera konstruktivt och erbjuda stöd, inte att misstänkliggöra.

Förstadagsintyg och arbetsgivarens ansvar

Om din arbetsgivare begär ett förstadagsintyg är det viktigt att veta att fackförbundet Sveriges Lärare anser att sådana intyg främst bör användas i rehabiliterande syfte. Det bör vara en del av en större plan för att stödja medarbetaren. Om du anser att kravet på förstadagsintyg är orimligt, bör du kontakta din fackliga organisation för rådgivning.

Olika situationer, olika intyg

Behovet av läkarintyg kan variera beroende på situation. Här är några exempel:

• Sjukpenning: För att få sjukpenning från Försäkringskassan efter de första 14 dagarna krävs alltid ett läkarintyg. Intyget ger information om din diagnos, prognos och hur sjukdomen påverkar din arbetsförmåga, vilket beskrivs i detalj på Försäkringskassans sida om intyg för sjukpenning.
• Körkort: Vid vissa sjukdomar och medicinska tillstånd kan Transportstyrelsen kräva ett läkarintyg för att säkerställa att du uppfyller de medicinska kraven för att köra bil. Mer information finns på Transportstyrelsens webbplats.
• Uppehållstillstånd: I vissa fall kan Migrationsverket kräva ett läkarintyg vid ansökan om förlängning av uppehållstillstånd, till exempel vid varaktigt nedsatt arbetsförmåga. Se Migrationsverkets information för mer detaljer.
• Sjuklönegaranti: Om du och din arbetsgivare är oense om din rätt till sjuklön kan du behöva ett läkarintyg för att ansöka om sjuklönegaranti hos Försäkringskassan.

Intygets innehåll

Ett läkarintyg ska innehålla tillräckligt med information för att Försäkringskassan, eller arbetsgivaren, ska kunna bedöma din arbetsförmåga. Det ska innehålla diagnos, funktionsnedsättning, aktivitetsbegränsning, medicinsk behandling och en bedömning av din arbetsförmåga, samt en prognos. Det är viktigt att intyget är tydligt och detaljerat.

Hur får man ett läkarintyg?

För att få ett läkarintyg behöver du kontakta en läkare. Det kan vara din husläkare, en läkare på en vårdcentral eller en specialistläkare. 1177 Vårdguiden beskriver processen. Läkaren kommer att undersöka dig och bedöma din arbetsförmåga. Det är möjligt att få ett läkarintyg även genom en telefonkonsultation, och i vissa fall kan läkaren skriva ett intyg utan att ha träffat dig fysiskt. Läkarintyget skickas oftast elektroniskt direkt till Försäkringskassan, men du ansvarar för att informera din arbetsgivare.

Kostnad för läkarintyg

Som huvudregel står du som anställd för kostnaden för läkarintyget. Men om din arbetsgivare kräver att du går till en specifik läkare, då är det arbetsgivaren som ska stå för kostnaden. Det är också viktigt att kontrollera om ditt kollektivavtal innehåller bestämmelser som innebär att arbetsgivaren ska ersätta kostnaden för läkarintyg.

Nya intyg och debatt

Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har tagit fram nya läkarintygsmallar i samarbete med andra arbetsgivarorganisationer. Dessa är avsedda att användas under sjuklöneperioden och syftar till att ge arbetsgivaren relevant information tidigt i sjukfallet. SKR menar att det tidigare saknats en enhetlig standard, vilket beskrivs på deras webbplats.

Det nya intyget från SKR har dock mött kritik från Distriktsläkarföreningen, som är en yrkesförening inom Sveriges läkarförbund och arbetar för att tillvarata distriktsläkarnas intressen. De uttrycker oro för ökad administration och merarbete för läkare. Kritiken grundar sig i att läkare redan använder Försäkringskassans intygsmall, och behovet av ytterligare ett intyg ifrågasätts. Läs mer om kritiken i Läkartidningen.

Dataskyddsförordningen (GDPR) är en EU-förordning som reglerar hur personuppgifter får behandlas. De nya intygen från SKR är utformade för att möta kraven i GDPR.

Påverkan på sjukfrånvaron

Forskning visar att kravet på läkarintyg har en direkt påverkan på sjukfrånvarons längd. En studie från IFAU (Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) visade att ett senarelagt krav på läkarintyg ledde till en ökning av sjukfrånvaron. Studien, som genomfördes 1988, omfattade cirka 300 000 individer i Jämtlands län och Göteborgs kommun. De delades slumpmässigt in i två grupper: en grupp som behövde läkarintyg efter 14 dagar och en grupp som behövde intyg efter sju dagar. Resultaten visade att den genomsnittliga sjukfrånvaron ökade när kravet på läkarintyg mildrades. Intressant nog påverkades inte frekvensen av sjukskrivningar, utan det var längden på sjukskrivningarna som ökade. Läs mer om studien hos IFAU. En uppföljande rapport bekräftade dessa resultat och visade att effekten var mest framträdande bland män och personer med hög tidigare sjukfrånvaro. Se även denna IFAU-rapport.

Detta visar att utformningen av reglerna kring läkarintyg är ett viktigt verktyg för att påverka sjukfrånvaron.

Efterfrågan på läkare är stor i Sverige, särskilt när det gäller specialistläkare. Socialstyrelsen indikerar att Sverige är beroende av läkare från utlandet med utbildning utanför Sverige, särskilt när det gäller allmänläkare och psykiatrer. Sverige är på tredje plats i Europa gällande läkartäthet. Socialstyrelsens rapport 2016 med siffror gällande tillgång och efterfrågan på vårdpersonal 2013 indikerar att förekomsten av yrkesverksamma läkare inte är tillräcklig trots att läkarantalet ökat med tio procent 2013 jämfört med 2008. År 2013 var 73 procent av alla läkare och 96 procent av läkare över 45 år specialiserade.

Sverige på tredje plats när det gäller läkartäthet

På samma gång som Sverige är på tredje plats i EU/ESS- området gällande läkartätheten är ökningen av vårdpersonal inte i proportion till varandra. Till exempel, läkare som är mest specialiserade och har längst utbildningstid har ökat snabbare än sjuksköterskorna under 2000-talet. fortsatt brist på specialistläkare i Sverige är ett allvarligt fenomen, som kan få allvarliga konsekvenser. Medelåldern för specialistläkare är hög och fram till år 2018 förväntas antalet pensionsavgångar öka. År 2013 var 47 procent av de läkare som var sysselsatta inom hälso- och sjukvården kvinnor. Jämfört med männen i samma ålder visar siffrorna att fler kvinnor över 45 år arbetade deltid.

Läkarutbildning – höga antagningskrav

Läkarutbildning är en utbildning med höga antagningskrav. Dels så räknas gymnasiebetygen och dels räknas resultatet på högskoleprovet. Högskoleprovet ger en möjlighet till dem som inte har så höga gymnasiebetyg att komma in på utbildningen. Många unga bestämmer sig att studera utomlands på grund av det råder stor konkurrens om platserna på läkarutbildningarna i Sverige. Efterfrågan på läkare är stor i Sverige, särskilt specialistläkare. Samtidigt är Sverige på tredje plats i EU/ESS- området när det gäller läkartäthet. Socialstyrelsens rapport visar att tillgången av yrkesverksamma läkare inte är tillräcklig trots att läkarantalet ökat. Läkarna som har längst utbildningstid och är mest specialiserade har ökat mycket mer än till exempel sjuksköterskorna under 2000-talet.

För att bli kirurg krävs att man först utbildar sig till läkare. Själva läkarutbildningen består av 5.5 år heltidsstudier. Efter det gör man sin AT-tjänstgöring som är på minst 18 månader. Om man sedan vill fortsätta att utbilda sig till kirurg är det dags att börja specialistutbildningen som är på 5 år. Som utbildad kirurg får du ta hand om sjukdomar och åkommor som måste åtgärdas med operation. Man kan specialisera sig inom många områden inom kirurgi som till exempel hjärtkirurgi, barnkirurgi, ögonkirurgi eller plastikkirurgi. Kirurgens genomsnittliga lön ligger på cirka 62 500 kr i månaden.

1800-talets skarpaste kirurg

Robert Liston var färdigutbildad kirurg vid 24 års ålder. Han anställdes 1818 vid The Royal Infirmary i Edinburgh och han var känd för sina kunskaper inom kirurgi. han var 1800-talets skarpaste kirurg och hans specialitet var amputationer. Han utvecklade nya knivar som skulle kunna utföra amputationer på ett snabbare sätt och knivarna kallades sedan för Liston-knivar. Robert Liston var även den första kirurgen som utförde en operation under modern narkos. Detta skedde 1846 och han var mycket nöjd med metoden. Han efterlämnade också flera uppfinningar efter sig, som bland annat ett plåster tillverkad av en störs simblåsa, en artärklämma som används ännu idag och en spjäla för lårbensbrott.

Rekonstruktiv och estetisk plastikkirurgi

Plastikkirurgi innebär att man återställer eller förbättrar kroppsvävnad. Inom rekonstruktiv plastikkirurgi kan man åtgärda defekter hos en patient där effekterna antingen är medfödda eller har uppstått senare i livet, från till exempel en olycka. Defekterna kan vara bland annat harmynthet och brännskador. Det kirurgiska ingreppet kan utföras inom den offentliga sektorn. När det gäller estetisk plastikkirurgi är det vanligt att korrigera utseenden och att förhindra ålderstecken. Ingrepp kan vara till exempel ansiktslyft, fettsugning, läppförstoring, näsplastik, bröstförstoring, bukplastik och bröstlyft. Om man vill ha ett estetiskt ingrepp gjort får man uppsöka en plastikkirurg inom den privata sektorn. Då är det också viktigt att undersöka om det är en seriös plastikkirurg eller inte.